Måste justera ljudnivåerna när mjukvaran uppdaterats, men annars blev inspelningen hyfsad. Spelningen däremot, den var galet bra.
..men känns det inte lite som att MTV hade bättre variation förr?
Nöjer mig med en länk för tillfället. Skall redigera lite bilder tagna tidigare idag och anpassa dessa för bloggen, blir dock lite svårt med en panoramabild på 8000×2000.
Lite bilder från Ivy Mike-spelningen under gårdagen, aningen för stora för bloggen bara:
Detta bildspel kräver JavaScript.
http://www.myspace.com/ivymikeofficial
Grymt bra! Solot i ”When we were young” är underbart.
Äntligen! Det är nästan så att jag räknat dagarna från det att jag såg The Expendables på bio i sommras, men nu är den här:
Blu-ray-utgåvan av The Expendables anlände alltså idag. Förväntade mig den först om två dagar då det svenska releasedatumet var satt till den 2 December, men tydligen blev det framflyttat. Inte mig emot om man säger så; The Expendables är utan tvekan årets bästa film för min del. Ingen annan kommer i närheten. Stallone, Statham, Li, Lundgren, Willis, Schwarzenegger och Rourke i samma film är ju nästan för bra för att vara sant. Som en enda stor ”best of” av actiongenren från 80-talet och framåt.
Har precis gått genom hela utgåvan med både film och extramaterial (som måste klocka in på över 2 timmar) och känner en enorm lust att se om allt en gång till, precis som jag gjorde efter att jag såg Rambo IV. Visst finns det brister i filmen, men det går liksom inte att bry sig om. Istället sitter jag och ler som världens fån när hus, människor och bilar sprängs till höger och vänster utan några större uppehåll. Det märks verkligen att Stallone velat hyllan genren som lyft upp han och hans kollegor till vad de är idag och jag älskar det. Att blu-ray-utgåvan dessutom innehåller fantastiskt ljud och riktigt bra bild (i raka motsatsen till vad SF:s skräpvisning gjorde) gör inte direkt saken sämre.
Klockren 10/10 action och en enorm rekommendation från min sida. Gillar man inte The Expendables så gillar man inte action. Så enkelt är det.
Ja, det är frågan jag ställer mig just nu. Jag har precis köpt mig Starcraft 2. Jag har fått Singularity. Jag har bokat Mafia 2 och Gran Turismo 5 väntar runt hörnet. Jag spelar fortfarande Need for Speed: Shift med en otroligt trevlig Logitech G27 och har en hel del att köra igenom på PS3:an. Ändå, trots allt detta, så känner jag ett oerhört sug efter att öppna upp min Warhammer Online-karaktär i några månader till och köra lite RvR. Varför? Kunde jag inte haft det suget innan sommaren så att jag kunde spela innan ledigheten tar slut istället för efter?
Nåja, jag får se hur jag gör. Just nu lutar det dock mot att lägga några filmköp på is till förmån för lite härligt RvR.
Starcraft står sig än idag som Blizzards enda lysande spel. När den första delen av uppföljaren släppts kan jag inte låta bli att vara intresserad i huruvida det lever upp till föregångaren eller inte. Får se om det blir samma nötande som det blev med ettan. De första uppdragen kändes väldigt mycket Dawn of War 2, fast roligt. Hoppas nu att det håller hela vägen.
Jag återkommer med intryck. Ha det tills vidare!
Att tidningar som GP skulle rata Ozzys senaste ”Scream” var föga förvånande. Att kalla Ozzy själv för seriefigur eller realitystjärna som försöker sig på musik och samtidigt hylla ”Black Rain” istället för ”Down to Earth” var däremot bara pinsamt.
Sedan Slash briljanta soloalbum med Ozzys ”Crucify the Dead” som höjdpunkt släpptes har mina förväntningar på nysläppta ”Scream” varit enorma. Läget blev inte bättre av att singeln ”Let me hear you scream” var briljant. När skivan väl släpptes kunde jag givetvis inte köpa den av en rad olika anledningar involverande inkompetenta försäljare och kortstrul, men nu har jag äntligen köpt den.
Även om jag är väldigt partisk och tycker att Ozzy bara blir bättre med åren samtidigt som jag har stora problem med att finna någonting illa att säga om hans tidigare album så överdriver jag inte när jag säger att ”Scream” lever upp till förväntningarna med råge. Kanske en eller två låtar på den 11 spår långa skivan är hyfsade, medan resten är fantastiska, vilket måste klassas som mer än godkänt – Faktiskt bland det bästa i år. Någonting som lovar gott inför spelningen i Sthlm till hösten.
Ozzy är kung. Det räcker egentligen för att motivera ett köp.
GP säger att ”Soul sucker” räddar skivan, jag säger att den överträffas av bland annat ”Time”, ”Crucify” (ej att förväxla med ”Crucify the Dead”)och ”Diggin’ me down” och är ett givet köp i en tid där ”Bullet for my Valentine” och ”My Chemical Romance” klassas som ”rock” av de massiva antal människor som lyssnar på skräpet. Visst, alla har rätt till en åsikt och jag tänker inte spendera mer tid åt att klanka på GP (även om recensenten har fel). Inte heller amatören på Kickaxe skall kritiseras något nämnvärt. Jag skulle dock föredra om man höll den åsikten till sig själv om den uppenbarligen grundas på de 30-sekunders samples man hittar på iTunes.
”Scream” håller en hög nivå rakt igenom och genomsyras av ett härligt tungt sound. Detta är Ozzy när han är som bäst och jag kan starkt rekommendera skivan.
Att hålla bloggen uppdaterad går aldrig något vidare, så jag struntar i ett sådant löfte denna gången. Får se när nästa inlägg kommer.
Ha det tills vidare!
Äntligen lite nytt på Blu-ray! Samtidigt som jag väntat på en order från utlandet så har jag funderat på vilka filmer som kan vara köpvärda på formatet – I många fall räcker det ju med att köpa dvd-utgåvan för en hundring mindre.
Jag gav mig iallafall ut för att se vad jag kunde hitta idag. Visst, jag har inte sett Lord of the Rings-trilogin än. Inte heller Terminator 2, The Mist, The Good Shepherd, The Deer Hunter, Quantum of Solace, Rambo IV eller First Blood har snurrat i min spelare, men det är ju alltid trevligt att ha någonting att välja på.
Efter en trailer från Viasat som går nu för tiden så var jag idag sugen på The Duchess . Goda recensioner talar för ett drama av den bättre sorten, vilket trots allt inte är så vanligt. Jag förväntar mig lite av ett porträtt efter vad jag läst om den, någonting jag brukar uppskatta. Nu skall jag dock inte gå in på det.
Det visade sig dock vara rätt svårt att få tag på filmen då den var slut lite överallt (Lyckad reklam?) det blev med andra ord en hel del letande, varför jag bland annat besökte Media Markt, Onoff, Coop Forum, Expert och Elgiganten. Visst, jag hittade den tids nog för 99kr i en bortglömd Onoff vid sidan av vägen – Ett givet köp. Men vid det laget hade jag dock redan plockat på mig Wanted för blyga 49kr samt nysläppta Avatar för strax under fullpris. Jag klagar inte, men hade The Duchess funnits där jag letade från början hade jag inte haft så löjligt många nya att kolla på.
När nu posten anlände så fick jag även hem den i Sverige osläppta extended-utgåvan av Sin City, samt den 26 minuter förlängda Director’s Cut-utgåvan av Watchmen – Vilken även den vi inte sett röken av i Sverige än (märkligt nog). Med andra ord har jag nu en hel del film att se utöver de 90 filmer som redan står inplastade i hyllorna.
Avatar
The Duchess
Wanted
Sin City 2-disc
Watchmen 2-disc
Lite jobbigt bara att de flesta når en speltid på väl över 2 timmar. Skall se om jag inte lyckas sammanfatta filmerna och skriva ned lite intryck när jag väl sett dem. Är allt för inaktiv här på bloggen.
Ha det tills vidare!
